en riktigt tung dag idag

har varit på begravning idag och det är aldrig någon trevlig upplevelse,
men en sådan här begravning är såååå ONÖDIG!!!

Det va massor av fina ungdomar där, och massor av blommor. Hela cermonin va jättefin.

Nåja, nog om det nu eftersom den tiden tyngde hela dagen...

Jag skulle på förmiddagen ha ett litt.sem med mina "kursare" men det gick i stöpet eftersom telefonerna inte fungerade, men Mia fixade det galant. Jag ber i alla fall om ursäkt, men det gick inte att lösa på något sätt...

På eftermiddagen va jag in till en läkare eftersom jag varit lite orolig för mina konstiga kramper i halsen, men hon bara konstaterade vad jag redan anade:
panikångest.

Det är inte konstigt att den inte blir bättre, eller att den kommer tillbaka eftersom jag lever som jag gör.
Jag fick en uppmaning av henne att varva ner, att inte behöva vara med överallt på samma sätt som jag är nu.
Man kan vara med på alla saker man vill så länge man gör det med förstånd och kan tillåta sig att bara vara...

Ja så kontentan blev väl att jag ska fortsätta säga nej och att säga mer nej.

Men HUR ska det gå till? Jag är ju bara jag? jag VILL ju!

Men - med stor sorg i hjärtat och lite bävan kommer jag att säga nej till fortsatt styrelsearbete i fotbollen till hösten. Jag har redan tappat lite av gnistan, men samtidigt är det ju faktiskt fotbollen och alla människor i och omkring ÅIF som hjälpt mig bli den jag är idag.
Utan det hade det förmodligen varit en betydligt längre och jobbigare väg tillbaka efter vår stora förlust.

Vad har jag då fått av föreningen - sektionen?
1. En himla massa "extrabarn" och jag älskar dem ALLA!
2. En himla massa vänner
3. En riktigt riktigt bra tid med massor av utmaningar
4. massor av annat som jag inte kan räkna upp

Vad kommer jag att sakna?
Jag tror inte jag kommer att sakna någonting alls...
Mina "extrabarn" hoppas jag ju att jag har kvar i alla fall - jag tänker ju inte sluta att gå på fotboll
Vännerna - ja förlorar jag dem för att jag går ur styrelsen så är det väl inga vänner jag vill ha i alla fall
Jag hoppas att jag kommer att få tid till att göra annat som kan gynna fotbollen i Årsunda, det behövs faktiskt folk som gör annat också.

Nu rensar jag bara mitt huvud, även om föreningsarbete tar mycket tid, i alla fall om man tar det på allvar, så gör jag annat också och det är en hel del där med som jag ska lägga ner....

1. Minnesstunderna i sockenstugan. Efter 18 år där tycker jag att nån annan kan ta över
2. Extrajobbet med att göra smörgåstårtor - roligt, men ett "måste" och en tid att passa

Usch va jobbig detta inlägg blev, men nu är jag lite lättad i alla fall ;)

Förresten, dagen avslutades med en REJÄL omgång av min underbara systerdotter...
Där va de ord å inga visor DET kan jag lova.
men men, vad kan man inte stå ut med för att få må lite bra i kroppen...

Sov sött, det tänker i alla fall jag göra

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0