Saga byts mot historia

En helt sådan där LAGOM dag!
några droppar regn, mer solsken men mest det jag gillar bäst: molnigt

Startade med…att jobba lite! Ja inget överdrivet, men det blev lite grann i alla fall…

Vi åt sedan frukost och städade ur stugan och styrde kosan mot Gamla Linköping. Det är lugnt och skönt på sådana ställen eftersom alla semestrar är slut, men en och annan tysk delade vi denna upplevelse med. Det var precis sådär gammel-mys-fint som jag hade förväntat mig och vi fick se och höra lite mer eftersom di som sagt va rätt ensam och spankulerade runt. Tyvärr var det mycket som va stängt också, men atmosfären kan man inte komma undan.



(detta är MITT i Linnköping :) )

Efter ett par timmars strövande – inandandes ”Rasmus på luffen”-sfären fikade vi och drog vidare från denna av studenter översvämmande stad. Utan att träffa Emma som vi hade tänkt, men nollningen var i full gång så hon hade inte tid…det får bli en annan gång.

Vi kom fram till Rumskulla och Katthult tämligen utan problem (jag saknade verkligen en RIKTIG karta och inte den vi lyckats få med oss) och här var det sig likt. Man förväntade sig bara att man skulle höra ”Eeeeeeeeeeeemil…förgymmade unge…” men det kom aldrig. Lugnt och fridfullt mös vi omkring bland snickaboa, drängstugan, varggropen och trisseboa, vi och alla tyskar. Efter detta besök var det lunchdax och en tokgo pastasallad avnjöts i smålandsskogarna.

Så va det då Kvillekens (eller rumskullaekens) tur att få besök – och eftersom jag varit lite smått ouppmärksam så blev vi tvungen att åka tillbaka en bit. Men det va det värt – vilken speciell upplevelse att stå bredvid detta 1000-åriga träd och de omgivande stenskulpturerna.




Därefter kom dagens…hrmm..överraskning kanske man kan säga.
Hasse hade sett en liiiiten skylt där det stod ”DIKET 0,8->” och dit skulle han. Ja det kunde ju vara mysigt att se något annat och något vi inte tänkt oss…men det var 800 m skogstraktorväg. Och förresten kan jag säga att vi inte kom 800 meter heller…plötsligt så blev det liksom stopp.
Men efter att ha tagit sista biten till fots så hittade vi ”DIKET”….men vi hade lika gärna kunnat missa det haha.



Så efter att ha baxat oss tillbaka efter skogsvägen så hittade vi i alla fall till ”Bullerbyn”, eller Sevedstorp som det egentligen heter. Och lite Barna i Bullerbyn kom med på vår sagoresa som för övrigt slutade här.



 Dessutom har jag faktiskt hittat en sevärdhet som jag letat efter men inte hittat när jag googlat. Vi har vid ett tillfälle varit där, men jag mindes inte vad det hette eller vart det kunde ligga – men nu vet jag : ) På vägen från Vimmerby till Linköping och det hette tidigare ”Det lilla lilla landet” numer heter det ”Nils Holgersson-landet”. Tyvärr var det stängt för säsongen.

Vi stannade efter vägen till Växjö och fikade


 och nu har vi nått Elite Hotels och fått vårt rum där vi ska rumstera de närmaste nätterna.



Jag ska vårda min fot som ser ut som en elefantfot – har ingen aning om vad som har hänt, men svälld är den i alla fall…


Kommentarer
Postat av: Ingmarie

Vilka härliga bilder! Ha det bra, och sköt om fossingen, så att du kan gå obehindrat när du kommer till Ullared haha

2011-08-23 @ 19:48:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0