Sommarbarn

Äntligen har lilla Max kommit efter några extradagars väntan.
Vilken sötis!
När den stolta pappan skickade sms om att det var klart kom några tårar - tänk vad känslig man är!
Och sedan skickade den om möjligt ännu stoltare famor´n ett mms på det lilla underverket och då grät jag en skvätt till.
Livet är väl för underbart?

Jättegrattis nu till Sara och Peter till det underbaraste man kan ha!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0