ORO
Ja det är väl det minsta man kan kalla den här malande känslan jag har i kroppen!
Ska det vara så himla svårt att komma till ett beslut?
Vem vinner på detta velande?!?
Jaa jag vet att många andra är lika beroende av detta beslut, men kan man inte bara acceptera att man inte hade lika bra förutsättningar och att man inte är riktigt godkänd?!?
Jag vill nu bara jobba vidare och lämna detta bakom mig...
Idag har jag i alla fall sökt ett nytt jobb...
Vet inte om jag vill ha det, men det kan ju vara bra att se om man har någon konkurrenskraft ;)
Så är det...
Nu är det dags för lunch och jag ska smaska i mig lite av den goda köttgrytan från igår
sedan ska jag meddela gubben om vad han ska handla...
hem å göra mat och kanske plocka lite
Men boken drar :)
och i kväll är det vär ensam mamma också eller?!?
